Intervju med Jayadev och hans fru Friederike

Här en kort presentation av Jayadev som växte upp i Sverige med en Iransk bakgrund. Så fort han avslutat sin civilingenjörs examen i Sverige hade han bestämt att lämna landet. Han kände det som om han skulle dö om han inte gjorde det. Han var en sökare och förstod själva konceptet av upplysthet. Sagt och gjort han lämnade allt och började vandra till fots, han hade bestämt att gå till Indien. Resan fick gärna ta lång eftersom han förstod att det hela handlade om att tysta sina sinnen.

Det tog hela tre år innan han kom fram och så klart en massa fantastiska upplevelser under den tiden. Han hamnade på tre andra tempel, kloster innan han kom till Amma. Här fick han en fin upplevelse efter ca en vecka där han insåg att Amma var den allra första person han mött som verkligen brydde sig om alla. Han började sin tid här med att mestadels bara vara och leva i tystnad under ett helt år. Sedan fick han möjlighet att göra karmayoga här (då får man arbeta för fri mat och husrum) detta höll i ett år. Sedan vaknade känslorna och intresse för kvinnor blommade upp igen.

Han kände sig totalt förvirrad skulle han fortsätta leva som munk eller ha en relation med en kvinnan? Han beslutade sig för att gå till Amma och rådfråga henne. Amma sa det spelar ingen roll vad du gör för det handlar om är din attityd. Du har har inte tillräcklig vairagya (jämnmod). Jayadev frågade hur han kunde få mer vairagya och då sa Amma att du behöver en kvinna som slår dig på huvudet.

Efter detta träffade han Friedrike (hans numera fru) de fick barn och då ordnade Amma jobb till honom på universitet här så att han kan försörja sig och sin familj. En dag skojade Amma med honom och sa: ”Nu är du Spiderman” Jayadev förstod inte vad hon menade och då förklarade Amma: ”Först när du kom hit var du Bramachari (munk) sedan blev du gentleman och efter det Husband (pojkvän) och nu är du Spiderman (spindelmannen), alltså fast i nätet av maya (illusion)”.
Sen sa Amma: ”Se bara till att du inte lider, för många saker i livet kommer att få dig att lida.”

Numera jobbar Jayadev på Amrita E-learning research lab på Ammas universitet.

Vad består dina arbetsuppgifter av?

Jag har en civilingenjörsexamen från Sverige och är på en forskningsavdelning. Vi är 40 stycken som jobbar här. Jag får massa uppgifter att testa saker. Vi försöker att hitta lätta, simpla och billiga lösningar för att använda i utbildnings syften. Vi skapar olika elektroniska lösningar som kan underlätta i undervisningssyften. På Ammas universitet har man förbjudit telefoner inne i klassrummet.
Jayadev ska även försöka att doktorer medans han utför sitt dagliga arbete på universitetet. Förutom det tar han även ett stort ansvar som far åt sin lilla dotter Saumia.

Amma har i dagsläget fem universitet runt om i Indien. Amma har stort fokus på uppfostran och utbildning. Vad hennes universitet kan få kritik för är hon även lär ut andliga värderingar, i Indien får man inte inkludera det i utbildningar. Amma anser att detta måste ligga till grund när man lär ut teknologi eftersom den kan användas på både bra och dåliga sätt och då gäller det att ha rätt moral som ligger till grund. Hennes universitet ligger väldigt högt upp i rakning vad det gäller som mycket bra internationella statliga universitet. Amma har även 60 st grundskolor runt om i Indien.

Var det något du saknade i ditt liv innan du mötte Amma?

Jayadev: Ganska nyligen har jag kommit till insikt med att det alltid var något som jag saknade i mitt liv. Jag hade en stark tro på något som jag inte hade namn för. På senare tid har jag förstått att denna tro och förankring som alltid funnits där är vad jag idag har till Amma. Så som jag idag kan prata till Amma om allt som jag upplever i mitt inre så har jag alltid prata till Gud inom mig. Jag hade ingen i min närhet som jag kunde dela detta med, man pratade inte om sånt och i Sverige fanns inga svar att få. Allt kändes meningslöst. Man brydde sig bara om det som existerade i det yttre ingen var intresserad av vad som hände i vårt inre. Allt kändes rätt meningslöst.

Vem är Amma för dig?

Jayadev: Detta måste vara den svåraste fråga man kan få!
För mig är det en relation som hela tiden växer. Min utveckling, tro, kärlek, medkänsla måste bli fulländad. Vår relation går ut på att bygga upp alla goda kvalitéer så som tro, kärlek och medkänsla. Hon är min lärare, ja hon visar mig tydligt att hon är mitt inre och mitt allt.
Jag är fortfarande så mycket i världen och fast i relationer vilket gör att min förståelse begränsas av den. Samtidigt kan man säga att genom världen och allt det jag går igenom så bygger Amma och jag upp en relation med varandra.
Hon har en mänsklig kropp och personlighet men samtidigt så är hon min inre röst. Hon är det medvetandet inom mig som jag redan som liten försökte att förenas med. Hon har alltid varit med mig men samtidigt växer närvaron. Det är en fantastisk upptäckt.

Amma är grunden och målet på en och samma gång. Amma är den enda som jag älskar. Hon är den första person som jag mött som har total medkänsla och sympati för alla som hon möter. Jag har aldrig sett detta innan jag mötte henne. Jag vill ha denna kärlek och medkänsla och jag vill kunna känna och uppleva det själv. Hon är min lärare och min Guru. Jag vill bli som henne och uppleva att allt är ett.

Jag skulle önska att jag kunde förmedla detta på ett praktiskt och lättförstått sätt men det är omöjligt att göra det!

Friederike: Amma är modern (tårar rinner när hon försöker beskriva Amma) hon bryr sig om mig och allt som finns i mitt liv. Hon ser till att jag har jag behöver i mitt liv som mat bostad mm. Allt jag önskat av livet har blivit sanning. Även när jag gör fel saker ser hon till att ta mig tillbaka på den rätta vägen igen.

Kan du förklara vad du menar med att hon tar dig tillbaka till den rätta vägen?

Freiderike: Hon ger oss inte bara kärlek utan lär oss även disciplin. Hon tror på mig och jag borde tro mer på mig själv och försöka göra mer. Hon bryr sig om varenda person som finns. Hon påminner mig om att hålla fokus i mitt inre. När jag går fel och gör fel saker fångar hon snabbt upp mig igen. Hon visar mycket tydligt vad som är bra för mig att göra eller inte göra och detta gör att jag känner att hon är min mamma.

Kan du förklara vad du menar med att hon fångar upp dig om du gör något fel?

Friederike: Som t e x när något hänt i mitt liv så talar hennes satsang (meditation och frågestunder med Amma) direkt till mig,det resonerar direkt till mitt hjärta och talar väldigt klart till mig.

Känns det som en inre röst guidar dig?

Friederike: Säg att jag gör något fel, då kan man verkligen säga att det är som en röst inom mig som säger till mig. Hon ger mig kunskapen och genom den så vet jag själv vad som är rätt och vad som är fel och på så sätt vet jag själv vilken väg som är den rätta för mig. Det är inte bara ett vetande utan en mycket djupare kunskap hon ger av sin egen erfarenhet.

Amma är målet! jag har förstått att vi ska utveckla kärlek till vårt mål. Ju mer kärlek vi har till Amma desto mer kärlek har vi även till vårt mål. Amma är allt och det finaste som finns är att få vara i hennes närhet.

Vad händer med oss när vi är i Ammas närhet?

Friederike: Allt väcks till liv i hennes närhet och det är en stor anledning till att vi valt all leva våra liv i Amritapuri. När Amma är ute och reser upplever jag det som att vara utan medicin och när hon är här känner jag mig bra och i balans.

Vad är kärlek för dig? Vad var kärlek för dig innan du mötte Amma?

Jayadev: Kärlek i väst där vi växte upp var materialistisk och jag inte ens hitta ord för att beskriva den. Det är svårt att växa upp när du inte ser någon äkta kärlek, den dos du får är väl den från din mamma eller något liknande. Jag hade en stark föraning om vad kärlek borde vara och att den måste existera men jag kunde inte hitta den. Den var gömd eller så existerade den inte.
Detta var anledningen till att jag är här idag. När jag såg Amma krama människor upplevde jag att deras yttre värld helt slutade att existera de var fullständigt uppslukade av Ammas kärlek och värmande närhet.

Jag glömmer aldrig när en person som förlorat sina föräldrar låg i Ammas famn. Han var så ledsen att han inte brydde sig om ifall han var död eller vid liv. Han var som en zombie. Han hade blivit inbjuden till Ammas födelsedags firande och en buss hade plockat upp honom och fört honom hit. Han hade inte kommit hit för att få något, han var i djupaste sorg. Mitt hjärta värkte, jag blev så ledsen när jag såg detta. Amma tog honom i sin famn tittade på honom och kramade honom, tittade sedan på honom och kramade igen. I den stunden var det som tiden stod stilla det enda som existerade var den sorgsna mannen. Det var som om alla andra tusentals människor som stod i kön till Amma inte fanns där. Det var bara den ledsna mannen och Amma.

Det var fantastiskt att se när Amma delade denna sorg och smärta med honom i stunden. Den smärtan och sorgen han upplevde reflekterades i Amma. Att kunna uppleva andras sorg och smärta och sedan generera ut sann medkänsla och kärlek det är något som bara Amma kan göra. Visst till en viss nivå kan även vi känna vad andra upplever. Men i det ögonblicket fanns ingen åtskillnad, smärtan var hennes, detta för att hon ser det som sin. Och det vackra var att hon höll honom kvar hos sig och inte lät honom gå och jag tror att för honom gjorde det skillnad. Han fick känna sig älskad och beskyddad.

För mig idag är inte kärlek något romantiskt. Ej heller något fysiskt och det har heller inte något med familj och barn att göra. Inget av det är essensen av kärlek. Om du inte kan älska dina grannars barn eller andra människor kan du inte kalla det kärlek att älska din egen fru och barn. Kärlek är att känna att allt är ett och att bry sig om sanningen.