GURU OCH HELIGA SKRIFTER

Den stora gåvan från Indien till resten världen är kulturen av Självförverkligande, hennes vision av att höja människan till höjder av Guds medvetande. Moderna samhällen  desillusionerade med en tom prakt av materialism söker efter en beständig filosofie från Öst för  guidning och tillflykt. Från urminnes tider fram till idag har en oavbruten följd av Guds förverkligade själar fötts i Indien för att leda sökare av Sanningen till deras mål.

Det är inte förvånande att några själv sökande individer försöker sätta på sig klädnaden av att vara en upplyst mästare för att dra fördel av törsten för andlig guidning. Detta har förorsakat Västvärlden stort lidande och skapat paranoia till ”Gurus”. På grund av ett fåtal bedragare så får vi inte tappa tron på att genuina Mästare existerar. För att några kvacksalvare utövar medicin så slutar vi väl inte att söka efter en läkare med gott rykte för att bli av med våra sjukdomar?

”Varför behöver man en andlig guide?” frågar du dig kanske. ”Efter att ha läst några böcker, kan jag inte göra min egen andliga väg då?”

Om man har en önskan om att bli en läkare så måste man studera under instruktioner från utbildade professorer. Även efter läkarexamen går man som lärling på ett sjukhus med ledning från andra läkare. Vi spenderar många år för att uppfylla vår dröm att bli läkare. Tänk då om du aspirerar på att komma till insikt om den Högsta Sanningen?. Om vi önskar andlig visdom måste vi söka efter en sann andlig Mästare som har studerat, praktiserat och upplevt Sanningen.

Vad karaktäriserar en sann lärare från en bedragare? I Närheten av en Upplyst Varelse, upplever man en påtaglig aura av kärlek och sinneslugn. Vi kan observera samma behandling från dem till alla de möter oavsett status, förmögenhet, religion och ras. De är inneslutna i Gudomlighet. Varje ord och agerande från en Sann Mästare hjälper människor att andligen vakna. Inte ett spår av ego existerar i en Mahatma (Stor Själ) som med öppna armar tar emot och tjänar alla.

En sann Guru kan inte förstås genom intellektet; en Satguru är bortom all logik och dömande, för Satgurun är en upplevelse. Satgurun kan inte kännas igen genom intellektuell förhållningsgymnastik utan upplevs spontant av dom med ett rent hjärta. Vi kan endast känna igen det som redan varit känt och en Satguru verkar vara en helt ny faktor i våra liv, så hur är det då möjligt att vi verkar känna igen en Satguru? Satgurun känns igen av en uppriktig sökare för att det är ingen annan än vårt eget sanna själv, vår inneboende sanna natur. Gurun känns  fullständigt igen när lärjungen själv går bortom den självpåtagna begränsningen av individualitet och sammansmälter med Självet, vilket inte är något annat än Gurun.

Iswaro gururatmeti moorti bheda vibhagine

Vyomavat vyapta dehaya tasmai Sri Gurave namah.

Samma princip är känd som Iswara, som Guru och som Atma (Självet) – det finns inga olikheter mellan dessa tre; skillnaden om vi upplever någon beror i så fall på vår egen inskränka upplevelseförmåga. Vi ser Gurun, Gud och Självet så som vi är. Om vi närmar oss havet med en kopp – då får vi en kopp full med vatten, desto större kärl ju mer har vi möjlighet att bära. Det är ingen mening att skylla havet för det vi har.